Denna blogg uppdateras/bevakas inte

28 augusti, 2012

Domstolsverket hoppas kunna aktivera arbetet med bloggen igen under hösten 2012.


Föreskriftshantering som tjänst

11 mars, 2011

Ett av delmålen med rättsinformationsprojektet är att det inte ska vara knutet till någon särskild produkt eller plattform. Alla verktyg kan publicera rättsinformation till systemet så länge som de stödjer de öppna standarder som projektet anvisar. Om en myndighet har ett befintligt dokumenthanterings- eller webbpubliceringssystem, och använder det för sin rättsinformation, ska man kunna integrera det med rättsinformationssystemet.

I praktiken har detta inte alltid varit lätt. Många myndigheter saknar den tekniska kompetensen för en sådan anpassning, eller resurserna som krävs. Anpassningsprojekten kräver genom sin natur täta kontakter mellan myndigheternas juridik-, informations- och IT-avdelningar, och blir även av den anledningen omfattande.

I många fall finns inget särskilt stöd för just författningssamlingar i det system som används för webbpublicering. I dessa fall behandlas författningar som generella dokument, utan särskilda kopplingar mellan grund- och ändringsförfattningar, fält för utgivnings- och ikraftträdandedatum, eller angivande av bemyndigandelagrum. I andra fall har särskilda system för just författningar utvecklats av myndigheten själva, men ändringar i dessa system har visat sig vara kostsamma när systemet väl övergått i förvaltningsläge.

För mindre myndigheter, eller myndigheter som endast publicerar ett fåtal författningar kan ett projekt för att anpassa eller nyutveckla publiceringssystem bli orimligt kostsamt.

Därför har Domstolsverket nu börjat utveckla en webbaserad publiceringstjänst, särskilt anpassad för författningssamlingar, som kommer göras tillgänglig för de myndigheter som vill använda det. En sådan tjänst kan användas av den rättsinformationsansvarige på varje myndighet, istället för eller parallellt med myndighetens befintliga system.

Genom att använda tjänsten slipper myndigheter att anpassa sina befintliga lösningar, samtidigt som de får ett publiceringsverktyg med stöd för all metadata som rättsinformationssystemet behöver. Myndigheten behöver inte drifta eller förvalta ett eget system för att publicera till rättsinformationssystemet.

Tjänsten kommer att utvecklas nu under våren. Den bygger på den exempelapplikation som Domstolsverket tog fram 2009. Utvecklingen bedrivs öppet, och källkoden till systemet är fri att använda under BSD-licensen. Myndigheter som vill använda FST och ta en aktiv del i dess utveckling är välkomna att göra det. Systemet är byggt i Python och Django, och för infrastrukturen används Github. Kontakta Staffan Malmgren för mer information.


Allmänna råd i rättsinformationssystemet

7 mars, 2011

Bakgrund

Rättsinformationsförordningen omfattar ett antal olika dokumenttyper som ska ingå i rättsinformationssystemet, exv Svensk författningssamling (3 §), författningar i andra författningssamlingar (4 §), förarbeten (5 §) och vägledande domstolsavgöranden (6 §). Bland detta obligatoriska innehåll återfinns inte de allmänna råd som många myndigheter kungör. Till skillnad från myndighetsföreskrifter är allmänna råd inte bindande, och det finns därför anledning att skilja på dessa två typer av rättsinformation. Dock utgör allmänna råd en indikation på en myndighets ställningstagande eller praxis i de aktuella rättsliga frågorna, och kan av den anledningen vara intressanta såväl för handläggare på andra myndigheter såväl som enskilda som har med myndigheten att göra.

Enligt rättsinformationsförordningen får även annan rättslig information (s.k. frivilligt innehåll) ingå i systemet (9 §). Beslut om detta tas av samordningsmyndigheten tillsammans med den myndighet som förfogar över informationen (samordningsmyndigheten kan även ensam besluta om detta). Allmänna råd är ett exempel på sådan rättslig information.

Det rättsinformationssystem som utvecklats under de senaste åren förutsätter att informationen som lagras har ett visst mått av struktur. Det grundläggande begrepp som systemet hanterar är dokument. Dessa dokument kan vara av olika typer (exv Lag, Myndighetsföreskrift, Proposition eller Vägledande domstolsavgörande), och de kan ha olika egenskaper (exv identifierare, titel, diarienummer eller ikraftträdandedatum). Vissa av dessa egenskaper uttrycker relationer mellan dokument av samma eller olika typer, eller mellan dokument och andra saker, exv myndigheter eller författningssamlingar. Den sammanlagda specifikationen på vilka dokumenttyper och egenskaper som finns utgörs av rättsinformationssystemets dokumentmodell. Den finns i läsbar form på http://rinfo.lagrummet.se/ns/2008/11/rinfo/publ/html.

För att allmänna råd ska kunna ingå i rättsinformationssystemet på ett enhetligt sätt måste denna modell utökas.

Begreppsmodellen kompletteras av en modell för resursidentifierare. Alla saker (dokument, författningssamlingar, myndigheter m.m.) som systemet hanterar måste ha en identifierare i form av en URI. Exempelvis så har rättsinformationsförordningen (1999:175), publicerad i SFS, följande identifierare: http://rinfo.lagrummet.se/publ/sfs/1999:175. När något annat i systemet (exempelvis en ändringsförordning) hänvisar till rättsinformationsförordningen är det denna identifierare som används. Eftersom identifieraren dessutom är en fungerande webbaddress är det möjligt att från en hänvisning även hämta det dokument som hänvisningen avser (eller kommmer att vara, när SFS väl publiceras i det nya rättsinformationssystemet).

Lösning

Det finns i huvudsak tre former som en myndighet kan kungöra allmänna råd på:

  1. Insprängda i bindande föreskrifter. Det vanligaste fallet är att en paragraf i föreskriften direkt följs av allmänna råd om den paragrafens tillämpning, men det förekommer även att en myndighetsföreskrift innehåller allmänna råd angående paragrafer i lag eller förordning.
  2. Separata dokument, publicerade i författningssamlingen. Formen på dessa dokument kan variera
    • En vanlig form är att dokumentet är uppdelat i sektioner där varje enskild sektion berör en eller flera paragrafer i föreskriften eller i lag eller förordning.
    • Det förekommer även friare uppdelning, där dokumentet i sin helhet meddelar råd till en föreskrift, förordning eller lag i sin helhet, eller till ett rättsligt område i stort.
    • Även strukturen för hänvisning i/till dessa dokument kan variera – det förekommer punktindelning, kapitel- och paragrafindelning, och dokument helt utan hänvisningsbar indelning.
  3. Som typ 2), men publicerade i en separat serie.

Typ 1) kan på dokumentnivå representeras med den befintliga dokumentmodellen, men för att kunna representera dokument av typ 2) och 3) behöver modellen utökas. Även för att kunna i detalj beskriva dokument av typ 1) behöver man utöka modellen (se egenskapen ”Allmänna råd-text” nedan).

Nya klasser

För att kunna modellera allmänna råd inför vi tre nya klasser i dokumentmodellen:

Allmänna råd (en typ av Rättsinformationsdokument)

Begreppsmodellens beskrivning av dokumentmodeller är, så långt det är möjligt, hierarkisk, där olika konkreta dokumenttyper är definerade i termer av en abstrakt typ. Exempelvis är en Proposition en typ av Utredning, vilket i sin tur är en typ av Rättsinformationsdokument. En Förordning är en typ av Författning, som i sin tur är en typ av Författningssamlingsdokument, som slutligen är en typ av Rättsinformationsdokument. Rättsinformationsdokument är alltså den mest abstrakta typen av dokument som modellen kan representera. Vi har valt att definera Allmänna råd som en direkt subtyp av Rättsinformationsdokument. Detta då det inte finns någon annan dokumenttyp som har så mycket gemensamt med Allmänna råd. Man skulle kunna tänka sig att Författningssamlingsdokument skulle kunna utgöra en sådan generisk supertyp, men definitionen av dessa typer av dokument är att de publiceras i en författningssamling, vilket inte stämmer för vissa typer av allmänna råd (typ 3 ovan).

Allmänna råd-serie (en typ av Publikationssamling)

Begrepssmodellens klasser omfattar inte enbart dokument. Även andra typer av entiteter som har med dokument att göra finns representerade. En viktig typ är de serier eller samlingar som dokumenten är utgivna i. Dessa har egenskaper bortom vilka dokument som ingår i dem, exv en egen titel och en utgivare. Vi har tidigare definerat klasserna Utredningsserie (SOU och Ds), Författningssamling (SFS och alla andra författningssamlingar) och Rättsfallspublikation (NJA, RÅ, RH m.fl.). Eftersom vissa myndigheter publicerar allmänna råd i separata serier, inte i författningsamlingen, behöver vi något sätt att beskriva även dessa serier. Vår definition av ”Allmänna råd-serie” är densamma som finns i författningssamlingsförordningen.

Allmänna råd-text

Begreppsmodellen omfattar även delar av dokument. Inom juridiken sker hänvisningar ofta inte på dokumentnivå, utan exempelvis paragrafnivå. När man i domskäl vill beskriva att en handling är att bedöma som exv bedrägeri räcker det inte att göra en hänvisning till brottsbalken i sin helhet, det måste finnas ett sätt att hänvisa till just 9 kap. 1 § BrB. När en ändringsförfattning talar om att vissa delar i en grundförfattning ska upphävas eller ändras måste det finnas ett sätt att på ett exakt och entydigt sätt peka ut just dessa delar. Begreppsmodellen innehåller idag därför klasserna Kapitel och Paragraf. En fullständig beskrivning av en författning beskriver med hjälp av dessa vilka kapitel och paragrafer som finns i författningen (inte innehållet i dem, bara att de finns).
På samma sätt finns det ibland anledning att tala om de enskilda textavsnitten i allmänna råd. Detta kan ske både när man i ett juridiskt resonemang vill hänvisa till exv ”de allmänna råden till CSNFS 2001:1 4 kap. 2 §”, och när man i en ny utgåva av föreskrifter och allmänna råd vill ändra eller upphäva befintliga allmänna råd. Behovet är särskilt stort när det är fråga om dokument av typ 1), men även för dokument av typ 2 och 3 behöver man kunna göra detta. För att detta ska vara möjligt måste även enskilda delar av allmänna råd vara uttryckta i modellen.

Nya egenskaper

Vi inför dessutom tre nya egenskaper i modellen. De två första är tämligen instrumentella och syftar bara till att hålla ihop de enskilda resurserna.

Allmänna råd-serie

Uttrycker en hänvisning mellan ett allmänt råd-dokument och den serie den publiceras i. Allmänna råd som publiceras i en myndighets vanliga författningssamling använder inte den här egenskapen, utan den existerande egenskapen Författningssamling.

Allmänna råd-text

Uttrycker en hänvisning mellan ett dokument (antingen ett Allmänt råd-dokument eller en Föreskrift) och ett textavsnitt inuti detta dokument.

Råd till

Uttrycker en hänvisning mellan allmänna råd och motsvarande författning. Hänvisningen kan ske såväl på dokumentnivå som mellan delar av olika dokument, exempelvis en hänvisning mellan ett visst textavsnitt (en Allmänna råd-text) och en viss paragraf. Denna egenskap kan användas både när de allmänna råden rör den omedelbart tidigare paragrafen i en blandad föreskrift/allmänna råd såväl som när det är frågan om allmänna råd som en myndighet meddelar till lag eller förordning.

Identifierare

Modellen för resursidentifierare består av en uppsättning mallar för identifierare, i vilka det finns platshållare för dokumentegenskaper. Ovan gavs exemplet att Rättsinformationsförordningen (1999:175) hade identifieraren:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/sfs/1999:175

Mallen som använts för att mynta denna identifierare är:

http://rinfo.lagrummet.se/publ /{fs}/{arsutgava}:{lopnummer}

Om man känner till tre grundläggande saker om en författning, nämligen vilken författningssamling den ingår i, vilket år den utkom och vilket löpnummer den har kan man placera dessa i mallen för att få dokumentets identifierare:

  • Författningssamlingen, i exemplet ”sfs”, placeras in på {fs}
  • Årsutgåva, i exemplet ”1999”, placeras in på {arsutgava}
  • Löpnummer, i exemplet ”175”, placeras in på {lopnummer}

För allmänna råd-dokument

Det finns två mallar för allmänna råd, beroende på om de är publicerade i en författningssamling eller i en separat serie. I det förra fallet används samma mall som angetts ovan. De allmänna råd som getts ut i transportstyrelsens författningssamling som TSFS 2010:182 har alltså identifierare:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/tsfs/2010:182.

I det senare fallet används följande mall:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/ar/{serie}/{arsutgava}:{lopnummer}

{serie} avser den publikationsserie som de allmänna råden ges ut i. {arsutgava} och {lopnummer} har samma betydelse som för föreskrifter.

För allmänna råd-texter

Även de textavsnitt som utgör allmänna råd behöver identifierare. Här finns det dock ett problem med att det idag inte finns någon etablerad hänvisningskonvention till allmänna råd. För allmänna råd som ges i anslutning till bindande föreskrifter) konstrueras identifieraren utifrån identifieraren för den paragraf som rådet avser. Exempelvis har 3 kap 10 § CSNFS 2001:1 följande identifierare:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/csnfs/2001:1#k_3-p-10

Identifieraren för det allmänna råd som i samma dokument meddelas till paragrafen blir då:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/csnfs/2001:1#k_3-p-10+rad

Det förekommer dock att myndigheter anger allmänna råd till paragrafer i lag eller förordning. Exempelvis förekommer i 2 kap. CSNFS 2001:1 även ett råd till 3 kap. 4 § första stycket studiestödsförordningen (2000:655). Identifieraren till detta råd blir då:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/csnfs/2001:1#k_2-radTill_sfs_2000_655-k_3-p_4

Den första principen för myntning av identifierare kan sägas vara strukturell: ”Det råd som är närmast efter …” medan den andra är referentiell: ”Det råd som hänvisar till …”. Det bör noteras att ändringsinstruktioner i allmänna råd oftast liknar den strukturella principen, exv. så står i inledningen till CSNFS 2007:4 (som är en ändringsföreskrift till CSNFS 20001:1) följande: ”CSN beslutar också att de allmänna råden närmast efter 2 kap. 1 § ska upphävas, […]”

Kommentarer

Den ovanstående utökningen av begreppsmodell och identifierare har tagits fram efter en inventering av hur myndigheter använder allmänna råd i praktiken. Den har diskuterats inom projektet och med några myndigheter som idag publicerar eller är på väg att publicera information i rättsinformationssystemet. Vi är tämligen säkra på att åtminstone ovanstående klasser och egenskaper kommer behövas för att representera allmänna råd-dokument och -texter. Den version av begreppsmodellen som idag är publicerad på http://rinfo.lagrummet.se/ns/2008/11/rinfo/publ/html innehåller också dessa.

Som rättsinformationsproducerande myndighet kan man alltså börja planera för att publicera allmänna råd uppmärkt enligt ovanstående. För att ytterligare hjälpa myndigheter kommer vi även ta fram ett antal exempel på hur denna uppmärkning ska se ut.

Men det kan också finnas andra användningar av allmänna råd som vi inte tänkt på. Om ni har ytterligare förslag till hur begreppsmodell och identifierare bör utökas, ta kontakt med projektet (eller lämna helt enkelt en kommentar nedan).


Presentation från demokvällen

25 november, 2010

Igår kväll höll Domstolsverket en presentation av rättsinformationssystemet med en demonstration av hur systemet faktiskt ser ut och fungerar. Tillfället hade lockat ca 30 personer som representerade såväl rättsinformationsproducerande myndigheter som kommersiella vidareutnyttjare av rättsinformation, men även personer med ett generellt intresse av frågor om öppen tillgång till data.

Nedan visas den presentation som hölls:

Utöver denna presentation visades även hur man kunde använda den demoversion av systemet som finns tillgänglig (med start från rinfo.demo.lagrummet.se och service.demo.lagrummet.se). Observera att denna demoversion använder simulerad, ofullständig och inofficiell data.

En introduktion till rättsinformationssystemet för vidareutnyttjare håller nu på att skrivas. Denna introduktion beskriver delar av det som demonstrerades. Man kan redan nu läsa en preliminär version.

Vi tackar alla som deltog under kvällen, och kommer nu ta med oss de frågor som kom upp och de enkätsvar vi fick in för att fortsätta arbetet i projektet. Särskilt önskat var någon typ av forum för erfarenhetsutbyte mellan rättsinformationsproducenter, så det ska vi få på plats så fort som möjligt.


Demokväll 24/11 om rättsinformationssystemet

8 november, 2010

Onsdag den 24:e november kl 17-19

Domstolsverkets lokaler i Stockholm: Tryckerigatan 12, Riddarholmen, konferensrum Asylen.

Inbjudan

Rättsinformationsprojektet har i uppdrag att konstruera ett system för att samla in och presentera information från de rättsinformationsproducerande myndigheterna. Informationen ska kunna ligga till grund för många olika tjänster, och den ska vara lätt nog att uttrycka för att många producenter ska kunna bidra till den. Nu är det dags att visa vad vi har gjort så här långt. Vi bjuder därför in till en demokväll där vi kommer presentera systemet, beskriva hur myndigheter kan publicera information till det, och berätta hur vidareutnyttjare kan hämta information från det. Vi vänder oss till myndigheter som idag publicerar rättsinformation, till företag som vidareutnyttjar rättsinformationen för att bygga tjänster, och till alla som är intresserade av frågor kring öppen data.

De viktigaste källorna för rättsinformationen – Svensk författningssamling, vägledande domstolsavgöranden och förarbeten till lagstiftningen – finns inte ännu publicerade enligt rättsinformationsprojektets specifikation. För att ändå ha en stor och representativ datamängd att testa systemet med har vi simulerat metadata för ca 40 000 rättsfall, författningar och förarbeten, inklusive relationer dem emellan.

Bakgrund: Rättsinformation

Rättsinformation är lagar, föreskrifter, förarbeten, rättsfall och annat material som styr rättstillämpningen och förvaltningen. Den ligger till grund för allt utövande av rättigheter och fullgörande av skyldigheter. Det finns ett stort antal myndigheter som producerar rättsinformation i varierande omfattning, allt ifrån en handfull dokument till tusentals. Rättsinformationsprojektet går ut på att standardisera hur denna information uttrycks och tillgängliggörs, så att all information kan samlas i ett rättsinformationssystem och sökas på en enhetlig webbplats, lagrummet.se. Informationen görs även tillgänglig för de som vill vidareutnyttja den.

Rättsinformationen är i hög grad strukturerad. Alla lagar har en viss uppsättning egenskaper, exempelvis en titel, ett SFS-nummer, och en hänvisning till vilken lag de ersätter eller ändrar. Rättsfall och förarbeten har liknande fasta fält. All denna struktur är central för hur rättsinformationen används – ett förarbete kan hänvisa till ett rättsfall som uttrycker gällande rätt på ett område. Ett rättsfall kan hänvisa till en sida i en proposition, eller en paragraf i en lag. De här relationerna uttrycks på ett sätt som är exakt och lätt att följa för en person som är bevandrad i uttryckssätten.

Bakgrund: Linked data

Linked data är en uppsättning principer för hur man gör data tillgängligt på ett sätt som stämmer överens med webbens grundläggande principer. Det bygger på en datamodell där man utgår från resurser och beskriver dessas egenskaper, inklusive relationer till andra resurser. Genom att använda standardiserade namn på resurser och egenskapstyper kan datamängder från många olika tillhandahållare integreras, och genom att uttrycka relationer mellan resurser i olika datamängder kan en användare upptäcka ytterligare relevant data.

Linked Data-principerna formulerades ursprungligen av Tim Berners-Lee och används genomgående i Storbritanniens initiativ för öppen myndighetsdata (http://data.gov.uk/) . Det svenska rättsinformationsprojektet har anammat dessa principer. Vi har utarbetat en specifikation för hur myndigheterna ska publicera sin rättsinformation på ett sätt som fungerar med dessa principer, vilket gör det möjligt att göra informationen tillgänglig på ett enhetligt sätt och följa relationer mellan olika typer av rättsinformation.

Anmälan

Anmälan via e-post till staffan.malmgren@dom.se senast fredagen den 19:e november. Eftersom vi har begränsat med utrymme ber vi er att endast anmäla en person från varje organisation.


Två presentationer om rättsinformationsprojektet

5 november, 2010

Den senaste månaden har vi hållt några olika presentationer som kan vara intressanta för den som vill ha mer information om vad som pågår i rättsinformationsprojektet just nu.

Den första hölls vid rättsinformationsrådets möte i oktober och är en allmän introduktion till och statusuppdatering om arbetet:

Den andra hölls vid E-delegationens möte om öppen data, och fokuserar framförallt på de teknikval vi gjort för att representera den grundläggande metadatan om rättsinformationen:


Uppdaterad dokumentation

26 maj, 2010

Efter en tids tystnad på bloggen har vi i rättsinformationsprojektet gjort en ny release av begreppsmodellen och projektdokumentationen.

Begreppsmodellen

Begreppsmodellen är själva kärnan i vårt arbete med att standardisera den offentliga rättsinformationen. Den är en specifikation av vilka klasser, exempelvis dokumenttyper, som finns i rättsinformationssystemet, och vilka egenskaper som dokument av dessa typer kan eller måste ha. T.ex. definierar begreppsmodellen dokumenttypen Författning, och specificerar att man för ett sådant dokument ska ange en identifierare (såsom ”SFS 1999:175″), en titel, ett ikraftträdandedatum, och en rad andra egenskaper.

Just egenskapen identifierare harhar inte tidigare använts i denna form i begreppsmodellen. Den har varit uppdelad i (t.ex.) författningssamling och ett komplement kallat författningsnummer. Men när vi suttit och laborerat med gränssnitt för att presentera den data vi samlat in så har behovet av denna egenskap framstått tydligt. En identifierare ska vara en kort text som hänvisar till dokumentet på ett sätt som en person som är bekant med området kan förstå. Exempel på sådana identifierare är:

  1. ”SFS 1999:175″ (identifierar en förordning)
  2. ”NJA 2009 s. 695″ (identifierar ett rättsfallsreferat)
  3. ”Prop. 2002/03:20″ (identifierar en proposition)

Man kan se att en vanlig form för dessa identifierare är att de inleds med en förkortning som anger vilken typ av dokument det är frågan om, följt av en årsangivelse, följt av ett löpnummer av något slag.

Vi har därför dessutom infört mer ”finkorniga” egenskaper för årsutgåva (i exemplen ovan ”1999″, ”2009″ respektive ”2002/03″), löpnummer (”175″ respektive ”20″ i första och sista exemplet), sidnummer (”695″ i mellersta exemplet) och bihangsnummer (används endast i ett fåtal äldre författningar).

Efter att vi nu infört denna ändring i begreppsmodellen kommer vi så långt det bara är möjligt att undvika att ändra denna på ett sätt som inte är bakåtkompatibelt.

Det finns 31 klasser och 64 egenskaper i den uppdaterade modellen. Många specialiserade klasser är definerade som subtyper av mer generella klasser. Eexempelvis är en Lag en specifik typ av Forfattning, som i sin typ är en specifik typ av FSDokument. Modellen är maskinläsbar och kan därför automatiskt bearbetas på olika sätt, exempelvis för presentationsändamål. Den mest maskinnära representationen finns tillgänglig i RDF/XML-format, och en mer läsvänlig (men fortfarande tekniknära) version finns även i HTML.

En mer behandlad form finns i PDF-format. I den presentationen visas varje dokumenttyp fristående, med samtliga egenskaper som är angivna för den dokumenttypen eller någon av de mer generella dokumenttyperna i kedjan.

URI-principer

Alla dokument, och över huvud taget alla ting inom rättsinformationssystemet (såsom författningssamlingarna själva), har en URI. För att kunna beskriva information om ett dokument enligt denna modell måste man kunna räkna ut vilken URI dokumentet ska ha. Ofta finns även hänvisningar till andra dokument, och då måste man kunna räkna ut vilka URIer dessa dokument ska ha.

I det uppdaterade dokumentet URI-principer har vi nu ett nytt sätt att beskriva hur dessa URI:er konstrueras. Man utgår från bas-URI:n http://rinfo.lagrummet.se och en tillämplig mall, exempelvis (för författningar) /publ/{fs}/{arsutgava}:{lopnummer}. I den mallen stoppar man sedan in värden från metadatat (eller eventuellt en kortare textsymbol för samma värde, såsom ”sfs” istället för den fulla URI:n för Svensk författningssamling) för att konstruera den slutgiltiga URI:n.

För att skapa URIn för rättsinformationsförordningen (SFS 1999:175) så utgår man från att informationen att den är publicerad i författningsamlingen ”sfs”, med årsutgåva ”1999″ och löpnummer ”175″, för att få URI:n http://rinfo.lagrummet.se/publ/sfs/1999:175

En lista på tillämpliga mallar och symboluppsättningar finns i bilagorna till dokumentet URI-principer.

Introduktioner och handböcker

Vi har även fortsatt att utveckla de befintliga introduktionerna och handböckerna, baserat på den återkoppling vi fått från myndigheter som har börjat med att implementera rättsinformationprojektets tekniska standarder. Det här arbetet kommer att fortgå allt eftersom vi lär oss vad som funkar och vad som inte funkar. Exempelvis har vi ett nytt avsnitt om hur man kan ange metadata-egenskaper utöver vad vår begreppsmodell definierar.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.