Uppdaterad dokumentation

Efter en tids tystnad på bloggen har vi i rättsinformationsprojektet gjort en ny release av begreppsmodellen och projektdokumentationen.

Begreppsmodellen

Begreppsmodellen är själva kärnan i vårt arbete med att standardisera den offentliga rättsinformationen. Den är en specifikation av vilka klasser, exempelvis dokumenttyper, som finns i rättsinformationssystemet, och vilka egenskaper som dokument av dessa typer kan eller måste ha. T.ex. definierar begreppsmodellen dokumenttypen Författning, och specificerar att man för ett sådant dokument ska ange en identifierare (såsom ”SFS 1999:175”), en titel, ett ikraftträdandedatum, och en rad andra egenskaper.

Just egenskapen identifierare harhar inte tidigare använts i denna form i begreppsmodellen. Den har varit uppdelad i (t.ex.) författningssamling och ett komplement kallat författningsnummer. Men när vi suttit och laborerat med gränssnitt för att presentera den data vi samlat in så har behovet av denna egenskap framstått tydligt. En identifierare ska vara en kort text som hänvisar till dokumentet på ett sätt som en person som är bekant med området kan förstå. Exempel på sådana identifierare är:

  1. ”SFS 1999:175” (identifierar en förordning)
  2. ”NJA 2009 s. 695” (identifierar ett rättsfallsreferat)
  3. ”Prop. 2002/03:20” (identifierar en proposition)

Man kan se att en vanlig form för dessa identifierare är att de inleds med en förkortning som anger vilken typ av dokument det är frågan om, följt av en årsangivelse, följt av ett löpnummer av något slag.

Vi har därför dessutom infört mer ”finkorniga” egenskaper för årsutgåva (i exemplen ovan ”1999”, ”2009” respektive ”2002/03”), löpnummer (”175” respektive ”20” i första och sista exemplet), sidnummer (”695” i mellersta exemplet) och bihangsnummer (används endast i ett fåtal äldre författningar).

Efter att vi nu infört denna ändring i begreppsmodellen kommer vi så långt det bara är möjligt att undvika att ändra denna på ett sätt som inte är bakåtkompatibelt.

Det finns 31 klasser och 64 egenskaper i den uppdaterade modellen. Många specialiserade klasser är definerade som subtyper av mer generella klasser. Eexempelvis är en Lag en specifik typ av Forfattning, som i sin typ är en specifik typ av FSDokument. Modellen är maskinläsbar och kan därför automatiskt bearbetas på olika sätt, exempelvis för presentationsändamål. Den mest maskinnära representationen finns tillgänglig i RDF/XML-format, och en mer läsvänlig (men fortfarande tekniknära) version finns även i HTML.

En mer behandlad form finns i PDF-format. I den presentationen visas varje dokumenttyp fristående, med samtliga egenskaper som är angivna för den dokumenttypen eller någon av de mer generella dokumenttyperna i kedjan.

URI-principer

Alla dokument, och över huvud taget alla ting inom rättsinformationssystemet (såsom författningssamlingarna själva), har en URI. För att kunna beskriva information om ett dokument enligt denna modell måste man kunna räkna ut vilken URI dokumentet ska ha. Ofta finns även hänvisningar till andra dokument, och då måste man kunna räkna ut vilka URIer dessa dokument ska ha.

I det uppdaterade dokumentet URI-principer har vi nu ett nytt sätt att beskriva hur dessa URI:er konstrueras. Man utgår från bas-URI:n http://rinfo.lagrummet.se och en tillämplig mall, exempelvis (för författningar) /publ/{fs}/{arsutgava}:{lopnummer}. I den mallen stoppar man sedan in värden från metadatat (eller eventuellt en kortare textsymbol för samma värde, såsom ”sfs” istället för den fulla URI:n för Svensk författningssamling) för att konstruera den slutgiltiga URI:n.

För att skapa URIn för rättsinformationsförordningen (SFS 1999:175) så utgår man från att informationen att den är publicerad i författningsamlingen ”sfs”, med årsutgåva ”1999” och löpnummer ”175”, för att få URI:n http://rinfo.lagrummet.se/publ/sfs/1999:175

En lista på tillämpliga mallar och symboluppsättningar finns i bilagorna till dokumentet URI-principer.

Introduktioner och handböcker

Vi har även fortsatt att utveckla de befintliga introduktionerna och handböckerna, baserat på den återkoppling vi fått från myndigheter som har börjat med att implementera rättsinformationprojektets tekniska standarder. Det här arbetet kommer att fortgå allt eftersom vi lär oss vad som funkar och vad som inte funkar. Exempelvis har vi ett nytt avsnitt om hur man kan ange metadata-egenskaper utöver vad vår begreppsmodell definierar.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: