Allmänna råd i rättsinformationssystemet

7 mars, 2011

Bakgrund

Rättsinformationsförordningen omfattar ett antal olika dokumenttyper som ska ingå i rättsinformationssystemet, exv Svensk författningssamling (3 §), författningar i andra författningssamlingar (4 §), förarbeten (5 §) och vägledande domstolsavgöranden (6 §). Bland detta obligatoriska innehåll återfinns inte de allmänna råd som många myndigheter kungör. Till skillnad från myndighetsföreskrifter är allmänna råd inte bindande, och det finns därför anledning att skilja på dessa två typer av rättsinformation. Dock utgör allmänna råd en indikation på en myndighets ställningstagande eller praxis i de aktuella rättsliga frågorna, och kan av den anledningen vara intressanta såväl för handläggare på andra myndigheter såväl som enskilda som har med myndigheten att göra.

Enligt rättsinformationsförordningen får även annan rättslig information (s.k. frivilligt innehåll) ingå i systemet (9 §). Beslut om detta tas av samordningsmyndigheten tillsammans med den myndighet som förfogar över informationen (samordningsmyndigheten kan även ensam besluta om detta). Allmänna råd är ett exempel på sådan rättslig information.

Det rättsinformationssystem som utvecklats under de senaste åren förutsätter att informationen som lagras har ett visst mått av struktur. Det grundläggande begrepp som systemet hanterar är dokument. Dessa dokument kan vara av olika typer (exv Lag, Myndighetsföreskrift, Proposition eller Vägledande domstolsavgörande), och de kan ha olika egenskaper (exv identifierare, titel, diarienummer eller ikraftträdandedatum). Vissa av dessa egenskaper uttrycker relationer mellan dokument av samma eller olika typer, eller mellan dokument och andra saker, exv myndigheter eller författningssamlingar. Den sammanlagda specifikationen på vilka dokumenttyper och egenskaper som finns utgörs av rättsinformationssystemets dokumentmodell. Den finns i läsbar form på http://rinfo.lagrummet.se/ns/2008/11/rinfo/publ/html.

För att allmänna råd ska kunna ingå i rättsinformationssystemet på ett enhetligt sätt måste denna modell utökas.

Begreppsmodellen kompletteras av en modell för resursidentifierare. Alla saker (dokument, författningssamlingar, myndigheter m.m.) som systemet hanterar måste ha en identifierare i form av en URI. Exempelvis så har rättsinformationsförordningen (1999:175), publicerad i SFS, följande identifierare: http://rinfo.lagrummet.se/publ/sfs/1999:175. När något annat i systemet (exempelvis en ändringsförordning) hänvisar till rättsinformationsförordningen är det denna identifierare som används. Eftersom identifieraren dessutom är en fungerande webbaddress är det möjligt att från en hänvisning även hämta det dokument som hänvisningen avser (eller kommmer att vara, när SFS väl publiceras i det nya rättsinformationssystemet).

Lösning

Det finns i huvudsak tre former som en myndighet kan kungöra allmänna råd på:

  1. Insprängda i bindande föreskrifter. Det vanligaste fallet är att en paragraf i föreskriften direkt följs av allmänna råd om den paragrafens tillämpning, men det förekommer även att en myndighetsföreskrift innehåller allmänna råd angående paragrafer i lag eller förordning.
  2. Separata dokument, publicerade i författningssamlingen. Formen på dessa dokument kan variera
    • En vanlig form är att dokumentet är uppdelat i sektioner där varje enskild sektion berör en eller flera paragrafer i föreskriften eller i lag eller förordning.
    • Det förekommer även friare uppdelning, där dokumentet i sin helhet meddelar råd till en föreskrift, förordning eller lag i sin helhet, eller till ett rättsligt område i stort.
    • Även strukturen för hänvisning i/till dessa dokument kan variera – det förekommer punktindelning, kapitel- och paragrafindelning, och dokument helt utan hänvisningsbar indelning.
  3. Som typ 2), men publicerade i en separat serie.

Typ 1) kan på dokumentnivå representeras med den befintliga dokumentmodellen, men för att kunna representera dokument av typ 2) och 3) behöver modellen utökas. Även för att kunna i detalj beskriva dokument av typ 1) behöver man utöka modellen (se egenskapen ”Allmänna råd-text” nedan).

Nya klasser

För att kunna modellera allmänna råd inför vi tre nya klasser i dokumentmodellen:

Allmänna råd (en typ av Rättsinformationsdokument)

Begreppsmodellens beskrivning av dokumentmodeller är, så långt det är möjligt, hierarkisk, där olika konkreta dokumenttyper är definerade i termer av en abstrakt typ. Exempelvis är en Proposition en typ av Utredning, vilket i sin tur är en typ av Rättsinformationsdokument. En Förordning är en typ av Författning, som i sin tur är en typ av Författningssamlingsdokument, som slutligen är en typ av Rättsinformationsdokument. Rättsinformationsdokument är alltså den mest abstrakta typen av dokument som modellen kan representera. Vi har valt att definera Allmänna råd som en direkt subtyp av Rättsinformationsdokument. Detta då det inte finns någon annan dokumenttyp som har så mycket gemensamt med Allmänna råd. Man skulle kunna tänka sig att Författningssamlingsdokument skulle kunna utgöra en sådan generisk supertyp, men definitionen av dessa typer av dokument är att de publiceras i en författningssamling, vilket inte stämmer för vissa typer av allmänna råd (typ 3 ovan).

Allmänna råd-serie (en typ av Publikationssamling)

Begrepssmodellens klasser omfattar inte enbart dokument. Även andra typer av entiteter som har med dokument att göra finns representerade. En viktig typ är de serier eller samlingar som dokumenten är utgivna i. Dessa har egenskaper bortom vilka dokument som ingår i dem, exv en egen titel och en utgivare. Vi har tidigare definerat klasserna Utredningsserie (SOU och Ds), Författningssamling (SFS och alla andra författningssamlingar) och Rättsfallspublikation (NJA, RÅ, RH m.fl.). Eftersom vissa myndigheter publicerar allmänna råd i separata serier, inte i författningsamlingen, behöver vi något sätt att beskriva även dessa serier. Vår definition av ”Allmänna råd-serie” är densamma som finns i författningssamlingsförordningen.

Allmänna råd-text

Begreppsmodellen omfattar även delar av dokument. Inom juridiken sker hänvisningar ofta inte på dokumentnivå, utan exempelvis paragrafnivå. När man i domskäl vill beskriva att en handling är att bedöma som exv bedrägeri räcker det inte att göra en hänvisning till brottsbalken i sin helhet, det måste finnas ett sätt att hänvisa till just 9 kap. 1 § BrB. När en ändringsförfattning talar om att vissa delar i en grundförfattning ska upphävas eller ändras måste det finnas ett sätt att på ett exakt och entydigt sätt peka ut just dessa delar. Begreppsmodellen innehåller idag därför klasserna Kapitel och Paragraf. En fullständig beskrivning av en författning beskriver med hjälp av dessa vilka kapitel och paragrafer som finns i författningen (inte innehållet i dem, bara att de finns).
På samma sätt finns det ibland anledning att tala om de enskilda textavsnitten i allmänna råd. Detta kan ske både när man i ett juridiskt resonemang vill hänvisa till exv ”de allmänna råden till CSNFS 2001:1 4 kap. 2 §”, och när man i en ny utgåva av föreskrifter och allmänna råd vill ändra eller upphäva befintliga allmänna råd. Behovet är särskilt stort när det är fråga om dokument av typ 1), men även för dokument av typ 2 och 3 behöver man kunna göra detta. För att detta ska vara möjligt måste även enskilda delar av allmänna råd vara uttryckta i modellen.

Nya egenskaper

Vi inför dessutom tre nya egenskaper i modellen. De två första är tämligen instrumentella och syftar bara till att hålla ihop de enskilda resurserna.

Allmänna råd-serie

Uttrycker en hänvisning mellan ett allmänt råd-dokument och den serie den publiceras i. Allmänna råd som publiceras i en myndighets vanliga författningssamling använder inte den här egenskapen, utan den existerande egenskapen Författningssamling.

Allmänna råd-text

Uttrycker en hänvisning mellan ett dokument (antingen ett Allmänt råd-dokument eller en Föreskrift) och ett textavsnitt inuti detta dokument.

Råd till

Uttrycker en hänvisning mellan allmänna råd och motsvarande författning. Hänvisningen kan ske såväl på dokumentnivå som mellan delar av olika dokument, exempelvis en hänvisning mellan ett visst textavsnitt (en Allmänna råd-text) och en viss paragraf. Denna egenskap kan användas både när de allmänna råden rör den omedelbart tidigare paragrafen i en blandad föreskrift/allmänna råd såväl som när det är frågan om allmänna råd som en myndighet meddelar till lag eller förordning.

Identifierare

Modellen för resursidentifierare består av en uppsättning mallar för identifierare, i vilka det finns platshållare för dokumentegenskaper. Ovan gavs exemplet att Rättsinformationsförordningen (1999:175) hade identifieraren:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/sfs/1999:175

Mallen som använts för att mynta denna identifierare är:

http://rinfo.lagrummet.se/publ /{fs}/{arsutgava}:{lopnummer}

Om man känner till tre grundläggande saker om en författning, nämligen vilken författningssamling den ingår i, vilket år den utkom och vilket löpnummer den har kan man placera dessa i mallen för att få dokumentets identifierare:

  • Författningssamlingen, i exemplet ”sfs”, placeras in på {fs}
  • Årsutgåva, i exemplet ”1999”, placeras in på {arsutgava}
  • Löpnummer, i exemplet ”175”, placeras in på {lopnummer}

För allmänna råd-dokument

Det finns två mallar för allmänna råd, beroende på om de är publicerade i en författningssamling eller i en separat serie. I det förra fallet används samma mall som angetts ovan. De allmänna råd som getts ut i transportstyrelsens författningssamling som TSFS 2010:182 har alltså identifierare:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/tsfs/2010:182.

I det senare fallet används följande mall:
http://rinfo.lagrummet.se/publ/ar/serie/arsutgava:lopnummer
{serie} avser den publikationsserie som de allmänna råden ges ut i. {arsutgava} och {lopnummer} har samma betydelse som för föreskrifter.

För allmänna råd-texter

Även de textavsnitt som utgör allmänna råd behöver identifierare. Här finns det dock ett problem med att det idag inte finns någon etablerad hänvisningskonvention till allmänna råd. För allmänna råd som ges i anslutning till bindande föreskrifter) konstrueras identifieraren utifrån identifieraren för den paragraf som rådet avser. Exempelvis har 3 kap 10 § CSNFS 2001:1 följande identifierare:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/csnfs/2001:1#k_3-p-10

Identifieraren för det allmänna råd som i samma dokument meddelas till paragrafen blir då:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/csnfs/2001:1#k_3-p-10+rad

Det förekommer dock att myndigheter anger allmänna råd till paragrafer i lag eller förordning. Exempelvis förekommer i 2 kap. CSNFS 2001:1 även ett råd till 3 kap. 4 § första stycket studiestödsförordningen (2000:655). Identifieraren till detta råd blir då:

http://rinfo.lagrummet.se/publ/csnfs/2001:1#k_2-radTill_sfs_2000_655-k_3-p_4

Den första principen för myntning av identifierare kan sägas vara strukturell: ”Det råd som är närmast efter …” medan den andra är referentiell: ”Det råd som hänvisar till …”. Det bör noteras att ändringsinstruktioner i allmänna råd oftast liknar den strukturella principen, exv. så står i inledningen till CSNFS 2007:4 (som är en ändringsföreskrift till CSNFS 20001:1) följande: ”CSN beslutar också att de allmänna råden närmast efter 2 kap. 1 § ska upphävas, […]”

Kommentarer

Den ovanstående utökningen av begreppsmodell och identifierare har tagits fram efter en inventering av hur myndigheter använder allmänna råd i praktiken. Den har diskuterats inom projektet och med några myndigheter som idag publicerar eller är på väg att publicera information i rättsinformationssystemet. Vi är tämligen säkra på att åtminstone ovanstående klasser och egenskaper kommer behövas för att representera allmänna råd-dokument och -texter. Den version av begreppsmodellen som idag är publicerad på http://rinfo.lagrummet.se/ns/2008/11/rinfo/publ/html innehåller också dessa.

Som rättsinformationsproducerande myndighet kan man alltså börja planera för att publicera allmänna råd uppmärkt enligt ovanstående. För att ytterligare hjälpa myndigheter kommer vi även ta fram ett antal exempel på hur denna uppmärkning ska se ut.

Men det kan också finnas andra användningar av allmänna råd som vi inte tänkt på. Om ni har ytterligare förslag till hur begreppsmodell och identifierare bör utökas, ta kontakt med projektet (eller lämna helt enkelt en kommentar nedan).


Exempel på format för inleverans av dokument till rättsinformationssystemet

9 juni, 2008

För en tid sedan fick vi en fråga om hur syndikeringsformatet för de i rättsinformationssystemet ingående myndigheterna kommer att se ut. Syndikeringsformatet är det sätt som en informationsansvarig myndighet använder för att på ett enhetligt sätt informera om nytillkomna rättsinformationsdokument, ändringsföreskrifter, rättelseblad och annat material som ingår i rättsinformationssystemet.

I projektet har vi valt att basera syndikeringsformatet på Atom-standarden (RFC 4287) med tillägget Feed Paging and Archives (RFC 5005) för att hantera tillkomsten av poster över en längre tid. Detta gör det möjligt att använda flera olika moduler och verktyg för den som vill skapa eller hämta information i Atomformatet. Se verva_atom.txt för ett exempel på hur en Atom-feed skulle kunna se ut då den presenteras på en myndighets webbplats (spara filen som ”verva_atom.xml” och öppna i din webbläsare om du inte har tillgång till en XML-redigerare). OBS! Denna användning av Atom-standarden i rättsinformationssystemet är ännu inte fastställd.

Som framgår av exempeldokumentet så innehåller Atom-feeden inte själva rättsinformationen. I feeden finns enbart referenser till de informationsresurser som skall läsas in för att få en komplett sammanställning av dokumentinnehåll och metadata.